Adjös
http://sommarsagablog.blogspot.com
hej
hejdå.
boxholm

denna bild tog jag när vi var i en liten by vid namn boxholm. namnet är lite konstigt tycker jag. B-O-X-H-O-L-M. där bodde jag, mamma och pappa, och resten av släkten såklart. vi bor fortfarande väldigt nära varandra, fast dock i en annan stad. i boxholm växte jag upp. från ett till tre år satt jag i en barnvagn dragen av antagligen mamma eller pappa. eller så var det någon tös som tyckte jag var extrasöt och plingade ständigt på hemma hos oss för att fråga ifall de kunde ta med mig ut. jag minns självklart inte något av de, utan det är vad mamma har sagt till mig.
det vi sysselsatte oss med där var inget mindre än att äta god mat, träffa äldre grannar, dansa och le. anledningen till varför släkten åkte ner en liten bit härifrån till byn var inget mindre än bröllopsfest. det var allt roligt.
Surra
ont
skulle det inte vart söndag skulle jag cykla ner till närmaste secondhand-butiken och handla något fint. eller så skulle jag ner till ohlssons för och investera tyg. skulle jag inte gjort de skulle jag nog ta mitt pick och pack till bästa, fina gräsmattan. där jag skulle kunna äta konserverad ananas och dricka läsk. skulle jag inte göra det heller skulle jag nog sitta hemma, framför en symaskin och sy en klänning. åh, tänk om. mitt huvud sprängs snart. jag har ont.
Surra
sorligt.
hej. jag saknar min kamera så enormt. jag vill bara titta in i sökaren, hålla zoomen och klicka. Åh, jag vill klicka, klicka och klicka. när man håller i kameran och är beredd och ta en bild låter det bokstavligttalat "klick!" så enkelt, så fint. idag har jag varit utan den i snart två månader och en halv. förstår bloggen hur mycket det är? det är hela sjuttiofem långa, jobbiga dagar. ännu en gång skriver jag det.. det är inte långt kvar tills jag äntligen kan klicka med den.
Surra
första juni.
idag har sommarn kommit för att stanna. första juni är vad det är, första dagen på den finaste årstiden. i sommar vill jag sy, fota, läsa, skriva.. på heltid! och så ska jag cykla ner till stan med filt, bullar och hallonsoda och sitta under ett träd, vid biblioteket och läsa, babbla eller bara grubbla. så kommer jag uppleva halva sommarlovet. restan av veckorna ska spenderas i egypten. det låter fint.
Surra
havet
Idag har jag suttit på gräset och läst. Och när jag tittade upp såg jag både havet och ett par dussintals glada prickar. Grillad korv och en kanelbulle slank också ner i magen. Där mår de som bäst.
yes
En sån fin blogg.
Surra
boutique
Här om dan dagdrömde jag om en alldeles egen butik. Där jag sålde mina klänningar. Och mina foton. Och böcker. Väggarna skulle vara täckta av fotografier och alla de böckerna jag tyckte försänade en liten plats i hyllorna skulle synas till. Bilder och fakta om legender kommer man också att se en skymt av. Det ska finnas blommor överallt. Från golv till tak. Och innan man tar sitt första steg in i butiken kommer en ringklocka klinga så fint. Man kommer att bli chockad en aning, men kortdärefter kommer ett leénde synas till. Jag känner det. Vid kassan skulle det finnas en enorm korg med bullar. Och ja, alldeles rätt. De saftiga bullarna skulle vara gratis. Helt underbart.
Vilken dröm...
okej?
Förövrig sitter jag här, gråtandes! Symaskinen är sönder och jag får inte se en skymt av systemkameran förrens ytterligare om en vecka. Jag får helt enkelt hålla mig till böckerna och skrivandet på heltid. Jag klarar mig. Fast förövrigt, det är ju också bland det bästa som finns. Det är det ju.
Surra
sött
Det är blåögda typer (syftar på pojkar) med oskött hår och fräknar. Sånna där som brukar ha färgglada fina byxor övernaveln och en väska på ryggen. Och så brukar de ha enorma glasögon och fläckfria skor. De brukar hålla deras kavaj i handen när det blir alldeles för varmt. Och så brukar de ofta titta framåt med den andra handen i fickan.
Åh, så fint.
Var bara tvungen och bokstavera det. Nu vet bloggen.
Surra
hej
Jag vill missbruka choklad och hallonsoda hela dan. Och så vill jag att boken jag läser just nu aldrig tog slut, fastän jag inte kan slita ifrån mig den
.
(kommer inte ihåg vart jag hitta bilden!)
konsten med att inte behöva prata
Och folk brukade/brukar ofta sa/säga "men böcker är väl bra, fortsätt så", "böcker är ditt liv" och liknande meningar. Vissa var smickrande, andra inte.
Men så förra året. Det var då jag bestämde mig för och köpa ett dussintals böcker som skulle stå i bokhyllan så fint. Jag ville ha så många som möjligt, att jag var tvungen och investera bokhylla efter bokhylla. Inga tapetväggar skulle synas till. Med tiden har jag handlat böcker lite då och då. De är inte överdrivet många och jag har inte spenderat hela min månadspeng på bokformer. Och när bok efter bok fick sin lilla plats i bokhyllan blev listan lite längre. Den nya boken fick stå sist i listan och den boken jag köpte innan de andra stog först. Men på tiden hade jag tappat intresset för de tio böcker jag har i bokhyllan och det var det som har gjorde att jag inte läste lika mycket som jag gjorde innan. Och sedan dess hade jag inte besökt ett bibliotek på länge. Jag var säkert inne i ett bibliotek med skolan, men ingen bok följde med mig hem.
Ända tills någon vecka sedan .. då var jag nere i biblioteket. Det kändes lite konstigt. Hur skulle det bli med de andra böckerna där hemma? Tänke jag. Men samtidigt var det jätteroligt och jag ville låna alla böckerna jag tyckte verkade intressanta. Men jag hade inte plats i väskan och jag visste att jag inte skulle läsa alla. Så jag lånade två. Den andra bokens handling var allt lik min och jag var bara tvungen och låna den. Jag blev ivrig, glad och längtade för att läsa den. Och när jag läste klart den första boken, skulle jag kort därefter börja med den andra hade jag tänkt. Det tog knappt fem dagar innan jag blev klar med den första boken, men när jag sedan öppnade den andra boken för att läsa den så tappade jag intresset och det var inte alls roligt och börja läsningen.
Och det är så det är. Jag vet inte hur det är med er. Men jag har i vilket fall insett att jag tappar intresse för böcker. Men om jag öppnar en bok och börjar läsa den så fort jag har lånat eller köpt den.. ja, då är jag fast.
Surra
Mamma
Idag är det den tjugofemte maj. Vilket betyder att det är idag då man ska le extra till ens mamma. Kanske har man lagt sin tid på att köpt en gåva. Det är idag man ska tänka på människan som bärde runt på ens kropp i nio långa kämpiga månader. Personen som alltid finns där och lyssnar på vad man har att säga. Hon som alltid försöker göra sitt ytterst bästa. Lyssnar på ens problem, tjat, smärta, kritik, glädje, skrik och så mycket mer. Och hon säger aldrig att hon vägrar sitta brevid ens barn och lyssna på vad de har att säga. Det är vad mammor är till för. De är så fina. Och det är hon som känner sitt barn allra mest. Vet hur de fungerar och hur de tänker. K-Ä-R-L-E-K i allra högsta grad är vad det stavas.
Surra
sockersött, nästa.
flickr.com
